Det var ju ganska piss att jag skulle bli sjuk när jag fick tillbringa dag och natt med två av mina kära. Men det är ingenting man kan styra över, och om man kunde det hade valet vart ganska lätt..sjuk eller inte?

Fick i varje fall bo på toalettgolvet från fyra på morgonen, natten mellan söndag och måndag, till halv nio på morgonen. Mor bäddade ner mig med kudde och täcke i varje fall. Dels för att jag hade inga krafter att ta mig därifrån, och om jag reste mig upp blev det fontän ur munnen. Och dels för att mitt samvete hade inte räckt till om min kära Cornelia också hade blivit magsjuk.

Transporten hem blev fixad på ett ögonblick. Sen sov jag bort två dagar av mitt liv. Lite lätt ångest över det faktiskt, men nu är det bara förkylningen kvar och jag ska pallra mig till jobbet imorgon efter lite näsdroppar, halstabletter och grejs för att ställa tillbaka magens naturliga balans. Känner mig ganska fit for fight. Eller så är det min rastlöshet, och mitt ansvar som talar.

Känner inte efter så mycket..så ja, jag är väl frisk? :)

Längtar i varje fall till nästa gång jag får åka dit, när jag är helt återställd och mina krafter är återhämtade. Kanske kan ta ett tag med tanke på att jag måste verkligen vara helt frisk, och med tanke på att jag verkligen måste känna efter i den situationen är det inte läge att hälsa på riktigt än.

Men många kramar och tankar älskade Cornelia!
Puss, din bästa syster! ♥